I mina blommiga sandaler Songtext
von Lars Berghagen

Det finns stunder när jag känner,
Hur det bubblar i mitt hjärta
Av en obeskrivlig lycka att få göra som jag vill.
Att få vandra här på jorden, på den bästa av planeter.
En oas i universum är den plats där vi finns till.
Just när gryningsljuset kittlar i mina sömniga mustacher
Och Olsons tupp hörs joddla sin morgontrudilutt.
Ja då växer jag min Eva och låter Adam i mig leva.
Sen hoppar vi i havet med nudistens glada skutt.

I mina blommiga sandaler,
Förövrigt täckt som en chimpans.
Slog jag en frivålt över hjärsgårn
För att binda mig en krans,
Av det goda här i livet.
Det är väl det som är grundideén.
Att få skratta och älska gör mig stark och honungslen.
Att få skratta och älska gör mig stark och honungslen.


Det finns stunder när jag känner
Hur jag nästan kokar över av den glädje jag förnimmer när jag tänker på mitt liv.
Det är som vore det en resa
Utan mål, helt utan avsikt.
Men ändå så väl planerad i ett större perspektiv.
Just när skymningstimmen andas i en tid av aftonrådnad
Och skärgårdsbåten landar till dragspelets musik.
Ja, då sjunger jag för Eva
′Här är gudagott att leva.
Du är hjärtestenen i livets mosaik.'

I mina blommiga sandaler,
Förövrigt täckt som en chimpans.
Slog jag en frivålt över hjärsgårn
För att binda mig en krans,
Av det goda här i livet
Det är väl det som är grundideén.
Att få skratta och älska gör mig stark och honungslen.
Att få skratta och älska gör mig stark och honungslen.

När elden slocknat, blås på glöden
Och bind du din egen krans.
Nej vänta dig inget av döden,
Det är livet som ger dig din chans.


I mina blommiga sandaler,
Förövrigt täckt som en chimpans.
Slog jag en frivålt över hjärsgårn
För att binda mig en krans,
Av det goda här i livet
Det är väl det som är grundideén.
Att få skratta och älska gör mig stark och honungslen.
Att få skratta och älska gör mig stark och honungslen.