Kaffe och tårar Songtext
von Marie Fredriksson

Det var försent när sönda′n kom / du var borta redan / redan vid
Månens rand / ingen / ingen höll i din hand / du var så ensam / ensam
I ditt eget land
Det var försent när sången kom / du var borta / redan vid första
Radens rand / ingen / ingen röst nådde fram / allting var så tyst / så
Tyst på nattens strand
Mörkrets skuggor förföljde dej / du hann aldrig fram / innan ditt
Hjärta stod i brand Det var försent när sommar'n kom / du var borta redan / redan vid
Vårens rand / ingen / ingen kunde hålla dej / du var mycket starkare /
Större än din egen strand
Och där satt vi utan svar / med kaffe och med tårar / åh om vi ändå
Kunnat hålla dej kvar...
Jag ser en skrattande man / han lyser upp vägen vi fann / att ta vara
På varann