Songtexte.com Drucklogo

Solen och vinden Songtext
von Ulf Lundell

Solen och vinden Songtext

Horatius, poeten, var son
Till en frigiven slav


Blev vän med Maecenas och Augustus
För längesen, sådär en tretti, förti år
Före han som kom att kallas Kristus
Fick en villa av Maecenas
Strax nordost om Rom
Stort hus, mycket mark
åtta slavar
Som han delade sina kikärter
Sitt utspädda vin med
Gick i skogarna, drömmande
Poetiska dagar
Ibland måste han in till Rom
För Maecenas skull
Eller för att Kejsaren
Ville höra några dikter
Lyckan, sa Horatius, är att
Bo på landet
Men det finns åtaganden
Det finns plikter
Tänk dej för
Innan du bestämmer dej för
Att det är nära havet du vill bo
Det blåser en del
Huset skakar, färgen flagnar
Från fasaden, snökanonerna river som klor
Mörkret är svart som en
Stryparhandske runt strupen
Själen kan få svårt att få ro
När den kastas än hit, än dit
Mellan förtvivlan och hopp
Tvivel och tro
Ibland måste jag in till stan
åtaganden, plikter
Men inte till min hemstad
För många minnen där
Det finns andra städer
Andra gator, torg
Ingen känner mej där
Så jag försvinner där
Jag trivs i fred och frihet
I både kropp och själ
Ingen kommer i min närhet
Som stänger in och stjäl
Solen och vinden
Slog vad en gång
Om vem som kunde få en man
Att ta av sej överrocken
Vinden tog i, men mannen svepte in sej
Allt hårdare i överrocken
Solens tur, och solen värmde
Och mannen tog av sej överrocken

Songtext kommentieren

Schreibe den ersten Kommentar!

Fan Werden

Fan von »Solen och vinden« werden:
Dieser Song hat noch keine Fans.