Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken Songtext
von Siw Malmkvist

I januari månad år 1903
ett gäng av Kungsholmsbusar på marsch man kunde se,
med pavan uti fickan och med lurkerna på sne',
ja, dom var sura för dom aldrig fick va me'!

Ja de' var grabbarna från Eken det var grabbar med kulör,
ja, de' var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör,
och med knogjärn och med påkar
och med blodet rött och hett,
gick till Tegelbacken för att skipa rätt.

Och samma stund så samlades allt uppå Brunkeberg
ett saftigt gäng som frusta' Klaras öl och must och märg.
Det var aldrig tal om kanske när dom börja' mucka gräl,
fast dom var sura för att allting var så fel!

Ja, de' var grabbarna från Eken det var grabbar med kulör,
ja, det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör,
och med knogjärn och med påkar
och med blodet rött och hett,
gick till Tegelbacken för att skipa rätt.


Det dundrade om grabbarna som kom från Gamla Stan
med åttiåtta söderkisar, grabbar hela da'n,
och från Östermalm det tågades med schvung
och svaj och spänst,
fast dom var sura för dom alltid fick gå längst!

Ja, de' var grabbarna från Eken det var grabbar med kulör,
ja, det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör,
och med knogjärn och med påkar
och med blodet rött och hett,
gick till Tegelbacken för att skipa rätt.

Och Tegelbacken tömdes raskt på slödder, böss och skarn
när busarna kom tågandes från alla håll i stan.
Där låg den tom och skinande i månens vita ljus,
medan sången steg bland kåkar och bland hus.

Ja, de' var grabbarna från Eken det var grabbar med kulör,
ja, de' var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör,
och med knogjärn och med påkar
och med blodet rött och hett,
gick till Tegelbacken för att skipa rätt.

Dom stod vid Tegelbacken, dom stod där man mot man
i månens vita ljus, men ingen vågade sig fram.
I fyra timmar hötte dom och skrek från varsin' gränd
och se'n så vände dom på klacken och gick hem!


Ja, de' var grabbarna från Eken det var grabbar med kulör,
ja, de' var grabbarna som var på ett sjutusans humör,
och med knogjärn och med påkar
och med blodet rött och hett,
gick till Tegelbacken för att skipa rätt.

Å än i dag med fasa talar man i Stockholm stad
om hur busarna på Tegelbacken slogs tre da'r å rad.
Och med knogjärn och med påkar
och med blodet rött och hett
gick till Tegelbacken för att skipa rätt!