Spela kula Songtext
von Ludwig Bell

Vi spelade kula på torget en dag
En liten folkskolegrabb och jag
Jag hade väl femtio, han hade fem
Vi spelade, och han förlorade dem

Han snorade till
Och gav mig sen en blick
Där jag visslade överlägset och gick
Men jag ångrade mig
När jag kom till vår port
Och tyckte det var
Något fult jag gjort


Jag gnodde tillbaka
Men ingenstans
Kunde någon säga
Var grabben fanns
Jag skämdes
Jag tror jag skäms för det än
När jag ser dem spela kula igen

Och jag ville ge, jag vet inte vad
För att en gång få se
Den grabben glad
Men nu är han säkert
En stor, grov karl
Som släpar och sliter
Jag vet inte var

Och visste jag nu det
Förslog det ej stort
Man kan aldrig ändra
Det fula man gjort
Man kan inte lämna kulor igen
Och trösta pojkar
Som stelnat till män